En berättelse som borde vara från min syster!

Något hände denna dag, jag var helt plöttsligt min syster. Och antagligen är det bara mamma å min kära syster som förstår varför men det bara är så!!

Dagen började ganska bra, Linn vandrar in i sovrummet(som hon nu börjat göra sen typ två veckor tillbaka) lägger sig å myser å sover en stund till. Vi kliver upp å fikar å donar på, tidsmässigt riktigt bra till.
Just denna dag har vi möte på jobbet klockan 08.00 och barna ska vara på dagis vi 07.30.
Vi klär oss(och glömde säga att Simon började 07.00)vid sjugo över sju, lite sena men det funkar....inser att jag har ingen nyckel till bilen...DAM!!!
(om det är jag som tappat bort den eller om jag kan skylla på att simon tagit med sig sin...beror på vem vi frågar)
Men men Simon får lova att koma hem med nyckeln, sjuo i åtta är vi på dagis...STRESS STRESS....
Ska desutom hämta upp en från jobet oxå så där känner jag ännu mera STRESS!!
In med ungar på dagis å grejor å barnstol å jaa vet inte allt mest.
Tänker inte alls på vad jag gör (men kommer tillbaka till det)
Kör iväg fort fort hämtar upp M kör vidare mot jobbet...lite fortare än man ska.

Men sen(nu tillbaka till det jag inte tänkte på) På bilen ser jag, när jag anländer på MM:s parkering....har tydligen glömt att jag ställde mina fina ecco jobbar skor...PÅ BILEN....så där står EN sko så tappert(överlevt 14km fortkörning)å kan väl inte säga att jag riktigt blev glad men skrattade gjorde jag....AV ILSKA på mig själv.

SÅ IDIOTISKT KLANTIGT!!

Så här med ska jag bli enfotad...DÅ kan jag fortsätta använda MIN ena fina sko på jobbet.(å jaaa jag har sökt efter vägen)...den enda sko som jag i princip pallnitade för...var INTE min. Men om vi då ska se något lyckligt med det är....jag är tydligen inte ensam att vara så korkad!!

Tack å hej...å syster..dö inte nu. så här får vi ha det med dig jämt!!
Kram